LÅSES

Definition: Med Låses avses här ödetomten på den gamla åkerlyckan, kallad Låsalyckan, öster om landsvägen mitt emot  utfarten från Larssons.

Namn: Namnet Låsalyckan används än idag. Bakgrunden till namnet är okänt, men kan ursprungligen härröra från Erik Nilsson Lås, som tidigare varit gift med Låsa-Petters första hustru "Låsa-Johanna".

Ursprung: Tomt för backstuga på ofri grund.

Låses låg öster om landsvägen mittemot uppfarten till Larssons. Enligt den gamla ekonomiska kartan 1882 var det en backstuga. Huset kan ursprungligen ha varit en undantagsstuga byggd för någon tidigare ägare till Larssons.

Här bodde under tidigt 1900-tal Låsa-Petter och Låsa-Anna, som nog var lite av original. Låsa-Petter kallades också för Låsa-Sme’n. Hans hela namn var Per Johan Karlsson. Låsa-Annas hela namn var Anna Beata Andersdotter. Det finns mer information och berättelser om Låsa-Petters delvis tragiska liv och om hans hustru här.

Låsa-Petter. 1920-talet.

Deras hus var en liten timrad, mycket enkel stuga på ett rum och en farstu. Fönstren var två med små fyrkantiga rutor. Ytterdörren var gisten och ledde in till en förstuga, som var liten på grund av att murstocken tog mesta utrymmet. Innerdörren hade inget lås utan det var bara att dra igen den. Petter hade satt på läderlappar på kanten för att den skulle stå igen.

Möbler i rummet var en soffa innanför dörren, för övrigt ett litet bord och en lång säng. Under bordet fanns en hylla, där bl a kokkärlen förvarades. Hyllan fungerade också som skafferi, men mycket matvaror fick stå på bordet, Skåp saknades helt. På bordet hade de tidningar istället för vaxduk. På tidningarna, som var gula av ålder, såg man ringar efter kaffekoppar och varma grytor. Petter och Anna hade nog inga egna tidningar utan de fick av grannarna. Karlsborgstidningen var vanligast.

Det fanns ingen kokspis så de fick klara sig med en öppen spis. Maten kokades och stektes i den öppna spisen med hjälp av ringar. Som Bertil Johansson i Solbacken minns det, så satt alltid Anna vid spisen, när hon lagade mat. Anna åt sin mat vid spisen också, medan Petter satt och åt vid bordet. Anna var väldigt renlig av sig. Hon hade en liten viska, som hon sopade upp i spisen med. Även i övrigt var det rent i stugan, utom då Petter använde soffan till arbete.

På baksidan av huset mot ett berg fanns ett snedskjul. Det fungerade som vedbod. Möjligen fanns det ett litet hus till (l,5 x l,5m).

Huset revs troligen 1940 eller 1941. Virket användes då som ved under de kalla vintrarna. Grunden är fortfarande synlig och ett körsbärsträd finns kvar på platsen.

2005


Rester av husgrund och murstock vid Låses sett från väster. Foto: Rune Johansson, 2005.

Till bildalbumet och till nedtecknade berättelser.

Åter till Svanhults bebyggelse.