Definition: Med Svanhults äng avses här fastigheten Svanhult 1:21, som omfattar bostadshuset vid Svanhults äng med omgivande åkrar. Lägenhet, betecknat som torp år 1882.

Namn: Sedan gammalt kallat Svanhults Äng eller bara Ängen eller Änga. Det har också kallats Trygga efter Sanfrid och Josef Trygg, som bodde här i början på 1900-talet.

Ursprung: Avsöndrad från stamfastigheten år 1867, se vidare fastighetssidan. 

ÄGARLÄNGD FÖR SVANHULTS ÄNG
Ägare	År	Make/maka	År
Erik Eriksson	-1867	Klara Eriksdotter	-1867
Anders Persson, torpare	1867-	Stina Jonsdotter	1867-
Anders Perssons dbo	-ca1908
Carl August Wilhelm Andersson?	ca1910	Augusta Karolina Johansdotter Moberg?
Sanfrid Andersson Trygg	ca1908-	Dorotea Johansdotter	ca1908-
Josef Sanfrid Trygg (son)	-ca1922	Anna Sofia Olsson	-ca1922
Göran Valentin Eriksson, skogsarbetare	ca1922-
Ester Andersson, predikant	ca1950

Anders Jonsson och Harald Svensson började 1747 att odla upp Ängen vid Svanhult. Anders Jonsson hade bl a en syster vid namn Maria, som gifte sig först med mjölnaren Lars Larsson Uv vid Forsviks kvarn, sedan med Ryttaren Per Sturk. Den ogifte Ryttaren Sturk bodde som inhyst hos Harald Svensson i Svanhult. I Harald Svenssons hushåll bodde också hans maka och dotter Kerstin (Mantalslängden 1727 Svanhult EIIIa:34).

Erik Eriksson, f 1827, var son till Greta Gabrielsdotter, som var syster till Erik och Johannes Gabrielsson i Svanhult. Greta Gabrielsson var gift med Erik Olofsson och de bodde i Lindberga. Erik Eriksson med hustru sålde år 1867 fastigheten Svanhult 1:21 vid Svanhults äng till torparen Anders Persson och hans hustru. Fastigheten är 2 tnl och gränsar i öster och söder mot Skeppshult.

Torparen Anders Persson med familj bodde kvar i Svanhults äng åtminstone till år 1900. Sannolikt bodde familjen kvar där även efter Anders Perssons död omkring 1901. Omkring 1910 köpte sonen Carl Andersson Svanhults Äng, men byggde sedan vid Nolgården.

I början på 1900-talet bodde Josef Trygg i Svanhults Äng. Därav kommer namnet Tryggabacken utmed landsvägen. Trygg hade 1—2 kor och höns, men ingen häst eller oxe. De odlade mest grönfoder (havre och vicker), potatis, råg och eventuellt vete. De slog också långt gräs omkring husen och utmed åkerrenar etc med lie. Tröskningen skedde vid Nolgården med ett tröskverk, som vevades för hand av två personer. Inga andra i Svanhult tröskade på detta sätt.

Trygga hade en hamn nedanför Svanhults äng, där de hade båten. Det gick en stig ner till hamnen.

Josef Trygg hade en bror, som hette Vidar, som tidvis också bodde i Svanhults äng. Josef Trygg flyttade sedan till Kungsbacken. Han drunknade utanför Kungsbacken, då han gick ned sig på Undens is.

Efter Trygg flyttade Göran Eriksson in i Svanhults Äng. Han gick under namnet Göran i Änga. Göran försörjde sig med skogsarbete och dagsverke.

Efter Göran flyttade Rikard Smedberg in i Svanhults äng. Han hyrde stugan.

I början på 1950 -talet flyttade pingstvännen och evangelisten Ester Andersson in i Svanhults äng, som då började hyras av Undenäs pingstförsamling. Pingstförsamlingen i Undenäs och andra pingstförsamlingar runt om lovade att stödja henne i hennes missionerande i Tivedsbygden. Ester kom från Hova. I bygden kallades hon alltid Ester i Änga. Hon startade upp en allt större pingströrelse i trakten. Till sin hjälp hade hon Viola Gylle, som under en tid också bodde i Svanhults äng, senare i Lekemon.

Svanhults Äng har nu en annan ägare.

Boningshuset vid Svanhults äng sett från öster. Foto: Rune Johansson, 2003.

Flera släkter i Svanhults äng fram till 1922 har varit föremål för släktforskning.

Till bildalbumet och till nedtecknade berättelser.

Åter till Svanhults bebyggelse.