NOLGÅRDEN Definition: Med Nolgården avses här del av fastigheten Svanhult 1:26 (f d Svanhult 1:13, Svanhult 1:14 och del av Svanhult 1:5). Del av jordbruksfastighet, som omfattar åkrar och hagmarker vid Nolgården mellan sjön och landsvägen samt skogsskifte ovanför landsvägen. Namn: Allmänt kallat Nolgården. Det innefattar idag också Nisses. Ursprung: Bildad genom delning av stamfastigheten år 1887. Därefter sammanläggningar. Se vidare fastighetssidan. 1/24 Ägare vid laga skiftet var Jon Jonsson. Han ägde både Nolgården och Nisses. Fastigheten delades i tre delar, störst var Nisses (f d Svanhult 1:12)! En andra del, kallad Olles, bestod av området omkring Nolgårdens nuvarande ladugård ned till sjön (f d Svanhult 1:13) och en tredje del, senare kallad Kalles, omkring Nolgårdens nuvarande bostadshus ned till sjön (f d Svanhult 1:14). Alla delarna hade dessutom skogsskiften ovanför landsvägen. På båda delarna vid Nolgården fanns ett bostadshus, som stod kvar åtminstone till början av 1920-talet. Bostadshuset på fastigheten Svanhult 1:13 låg vid eller strax öster om nuvarande brygghus. Enligt vissa källor var brygghuset tidigare bostadshuset på denna fastighet. Det var då ett omålat, grått hus. Bostadshuset på den andra fastigheten låg på övre delen av åkern nordost om nuvarande bostadshus, rakt fram där vägen ner mot sjön gör en skarp sväng. Det var en liten, grå stuga med troligen två små rum. Ladugården låg på nordöstra sidan om framfartsvägen. I det norra bostadshuset bodde Jon Jonssons son Johannes med hustru och sex barn. År 1886 flyttade Jon Jonssons dotter Sara Lisa med maken Olof Alexander Olofsson in det andra bostadshuset. Johannes var enligt Undenäs fyrklängder 1/120-ägare i Svanhult åtminstone åren 1905-1909. Enligt samma källor var Olof Alexander 1/120 ägare i Svanhult åtminstone 1905-1908. Johannes Jonsson och hans hustru var ej kvar i Svanhult enligt folkräkningen 1910, ej heller Sara Lisa Jonsdotter. Däremot levde Olof Alexander kvar, ensam i ett eget hushåll. Olof Alexander uppges 1910 vara f d hemmansägare och änkling. Efter syskonen Johannes Jonssons och Sara Lisa Jonsdotters död blev Nolgården köpt av deras systerson Carl Andersson i Svanhults Äng. Han flyttade sedan till det norra huset i Nolgården med sin familj. Carl ocn några av hans söner var snickare och byggde det nya bostadshuset år 1922. Karl och hans hustru Augusta brukade gården. De hade några kor, gris, höns och en oxe. Deras söner hjälpte till med brukningen av gården. Sönerna odlade också upp den nedersta åkergipen närmast båthuset på 1910-talet. Tidigare var där äng. Alla söner utom Evert lämnade dock efterhand bygden. Under1900-talets första hälft gick en liten stig ner till en av "hamnarna" på Nolgårdens mark. Där hade Bertil Johansson i Solbacken sin båtplats vid en stor, målad sten. Den kallades Johannes Olle. Stigen dit gick förbi nuvarande bostadshus vid Nolgården och vidare intill och över en bäck och förbi en jordkällare. Evert startade redan på 1920-talet lastbilsåkeri vid Nolgården. År 1931 flyttade Everts hustru Karin in i Nolgården. De fortsatte också att driva jordbruket. I ladugården fanns ca fem kor, gris, höns och en häst. De kärnade mjölk, liksom andra som hade kor. Smöret sålde de till Karl Rolander. (Karin Andersson, muntligt) Everts son Åke tog över gården och fortsatte att driva lastbilsåkeriet till sin död 1993, då han omkom i en olycka på lastbilen vid lossning av virke. Åke hade liksom fadern också en taxi. I en liten, gammal slåtteräng vid sjön har lövängsskötseln återupptagits. Skötseln sker ideellt av bland annat byalaget med bl a lieslåtter och hamling på gammalt sätt. Fastigheten är än idag i samma släkts ägo.
SVERIGES BEBYGGELSE 1953
2005
Släkterna i Nolgården har varit föremål för släktforskning. Till bildalbumet och till nedtecknade berättelser. Åter till Svanhults bebyggelse. |