SKURALYCKAN

 

Definition: Med Skuralyckan avses här fastigheten Svanhult 1:16, som omfattar åkern mellan Åstorpslyckan och Arnes.

 

Namn: Namnet Skuralyckan har sitt ursprung från slutet av 1800-talet, då en familj från Skura vid Undenäs kyrkby flyttade till Svanhult. Namnet används än idag. Runt sekelskiftet 1900 kallades området Åtorp.

 

Ursprung: Avsöndrat från stamfastigheten år 1898. Avstyckning. Se vidare fastighetssidan.

 

ÄGARLÄNGD FÖR SKURALYCKAN
Ägare År Make/maka År
Karl Johan Rolander 1898- Ida Kristina Karlsdotter, g Rolander 1898-

 

På Skuralyckan  har för länge sedan funnits åtminstone två backstugor. På den gamla ekonomiska kartan från 1882 visas dels en backstuga ute på åkern, dels en backstuga invid åkerkanten strax öster om Arnes.

 

I en av stugorna bodde Jan Petter Johansson med hustru Maja Lisa Nilsdotter och deras två barn. De flyttade 1855 till Nolåsa nära Friskelstorp, där barnaskaran utökades med ytterligare sex barn. Jan Petter var sedan arrendator i Nolåsa, liksom senare sonen August, kallad August i Smen's. Jan Petters dotter Albertina flyttade 1907 in i Solbacken.

 

Skuralyckan har troligen fått sitt namn efter Gustaf Andersson med familj, som flyttade till Svanhult 1873 från Skura (Lilla Källebacken) i Undenäs kyrkby. Gustaf var gift med Kajsa Lisa Eriksdotter, dotter till Erik Gabrielsson och hans hustru Kajsa Nilsdotter. Gustaf Andersson var backstugusittare. Han blev år 1872 dömd för första resan snatteri till en månads fängelse vid tinget i Valla. Beräknad tidsutgång den 5 april. Han var "hjärnsvag" och vårdades därför tidvis i Vadstena. Han dog 1886. Hustrun bodde kvar till slutet på 1890-talet. De fyra barnen flyttade ut, en dotter till Amerika, de övriga till Östergötland.

 

Karl Johan Andersson (Kalle Hammar) och hans hustru Hedda Charlotta Johansdotter vid Johans sålde denna del av sin storskogsmark till Karl Johan Rolander och hans hustru enligt köpebrev av den 14 mars 1898. Arealen uppgick då till 4149 kvadratfamnar. Skiftet var då till större delen uppodlad åker och bebyggt under namnet Åtorp. Det gränsade i öster till Kronoskogen 72 famnar, i söder till Frans Johanssons ägor 68 famnar, intill landsvägen 56 famnar och i norr intill säljarens ägor 62½ famnar.

 

Karl Rolander med familj flyttade efter köpet in i en enkel stuga på Skuralyckan. Han var född 1870 och enligt uppgift son till Frans Oskar Stråle och därmed Vasa-ättling. Karls mor hette Charlotta. Hon hade en relation till Frans Oskar som resulterade i sonen Karl. Modern gifte sig senare med änkemannen och skräddaren Rolander, som adopterade Karl. Familjen levde under Karls uppväxt i Roll i Undenäs.

 

Från början var Karl Rolander liksom sin far skräddare, dock inte en särskilt bra sådan. Någon gång omkring sekelskiftet öppnade Karl och hans hustru Ida affär i farstun i den gamla byggnaden på Skuralyckan.  Troligen hade de också en ko. När en bättre fastighet i Svanhult blev ledig flyttades affären dit omkring 1911, och den gamla byggnaden på Skuralyckan revs. Enligt bygdens folk var det tur för Karl Rolander, för han var affärsman. Skulle han ha levt på skrädderiet, hade det blivit smala byxor! (Bertil Johansson, Svanhult, 1990, muntligt)

 

I bygden lever ännu många berättelser om Karl Rolander. Mer information och berättelser om Karl Rolander och hans familj finns här. Uppgifter om familjen finns också i utdragen ur Sveriges folkräkningar 1900 och 1910.

 

Ett hus stod kvar på ute på Skuralyckan ganska länge, kanske till 1920.

 

 

2007
 


Skuralyckan är åkern mellan Arnes närmast och Åstorpslyckan. Foto: Rune Johansson, 2007.

 

Släkterna på Skuralyckan har varit föremål för släktforskning.

 

Till bildalbumet och till nedtecknade berättelser.

Åter till Svanhults bebyggelse.