INTRESSANT NATUR I SVANHULT

Åter till startsidan!

Åter till Natur i Svanhult!

2. Källa nedanför Sörängen.
Vacker, delvis stensatt källa, som för vatten hela året. Den har använts för att vattna betesdjur. Se bild!

3. Utsikt.
Den centrala delen av byn ligger högt på en tydlig höjdrygg, en drumlin. Från det öppna landskapet på höjdryggen har man en vacker utsikt mot lövskogar och betesmarker i sluttningarna, mot gårdarna utmed den gamla bygatan mitt i byn och mot Unden i bakgrunden. Se bild!

4. Artrik lövlund.
I de branta sluttningarna ned mot Unden finns här lövskogar med delvis tätt buskskikt av hassel. En mindre bäck rinner i en ganska djup dalgång genom området. Floran är rik med bland annat blåsippor, vitsippor, storrams och tvåblad. I dalgången utmed bäcken växer också murgröna, som i Svanhult har sina nordligaste växtlokaler i Sveriges inland. Utmed stranden finns partier med sandbotten. Se bild!

5. Beteshagar.
Nedanför Larssons och Ringa finns ännu några ganska öppna beteshagar, som tidigare ingått i de stora slåtterängarna i sluttningarna ner mot sjön. Floran är rik med betes- och slåttergynnade växter, bland annat smörboll, jungfrulin, nattviol och gullvivor. Se bild!

6. Lillesjön.
Skogssjö med humöst, brunt vatten. Sjön kantas till stor del av gungfly, men på östra sidan finns också berg. Här finns ett enkelt vindskydd. Se bild!

7. Artrik lövskog.
I sluttningarna nedanför åkrarna finns lövskogar, som tidigare ingick i byns stora slåtterängar. Ängsslåtter pågick åtminstone till 1948. Floran är artrik. Förutom blåsippor och vitsippor i mängd kan nämnas tandrot, vårärt, underviol, smörboll, storrams, lungört, vätteros, ramslök och gullviva. Även vårlök och svalört förekommer, de är annars ovanliga i bygden. Ek har här sin största förekomst i byn.

8. Igenväxt äng.
Intill den gamla bytomten mitt i byn har funnits en fuktig slåtteräng utmed en mindre bäck. Ängen sköttes med fagning (städning) på våren, slåtter på sensommaren och betning på hösten. Vid behov röjdes och avverkades för att bevara ängen öppen. Enstaka träd sparades och hamlades (beskars) för att få löv som vinterfoder. Idag återstår bara två stora, hamlade askar intill tillfartsvägen till den gamla bytomten. Slåttergynnade arter, t ex smörboll, finns ännu kvar men har minskat till följd av igenväxning.

9. Artrik lövskog.
Här finns en svag sluttning med lövskog mellan åkrarna och sjön. Rörligt grundvatten och en bäck genom området har bidragit till en artrik, fuktighetsgynnad vegetation. Förutom mängder av blåsippor och vitsippor växer här bl a svalört, gulsippa och en matta av ramslök. Av särskilt intresse är murgrönan, som här växer på sin nordligaste växtlokal i Sveriges inland. Det är en lian, som här dels kryper på marken, dels klättrar uppför trädstammarna upp till trädkronorna. Kalla vintrar kan den frysa ner, men lyckas överleva här på grund av Undens mildrande verkan. Nära Undenstranden växer den ganska sällsynta skavfräken. Enstaka bokar växer i området.

10. Slåtterängen.
Här har bedrivits ängsslåtter åtminstone sedan mitten av 1800-talet fram till 1940-talet. Ängarna bedömdes vara dubbelt så värdefulla som åkern vid laga skiftet i mitten av 1800-talet. I Svanhult var då arealen äng mer än tre gånger så stor som  åkerarealen. Ännu i början på 1900-talet var ängsarealen stor i byn. Den minskade arealen skötta ängar bidrog till att många ängsväxter gick starkt tillbaka. I denna äng återupptogs slåttern i början av 1990-talet, några år senare även hamlingen (beskärning) av träd. Skötseln sker på gammalt, traditionellt sätt, sedan några år i byalagets regi. Skötseln har bidragit till att några ängsarter har ökat markant i ängen, samtidigt som en gammal landskapstyp och en attraktiv miljö bibehålls utmed Undens strand. Bland slåttergynnade växter kan nämnas mattor av svinrot samt smörboll, jungfrulin, gökärt, sommarfibbla, slåttergubbe, spenört och ormrot. Vanliga arter är blåsippor, vitsippor, nattviol, fläckigt nyckelblomster och liljekonvalj. Vid stranden finns små partier med sandbotten. Se bl a bild!

11. Källa nedanför Affären. 
Vacker, ganska djup källa i sandavlagringar nära Undens strand. Den för vatten hela året. Intill källan finns en liten bergudde med sandbotten utanför. Här har markägaren också anlagt en eldstad. Se bild!

12. Fräse bäck.
Vattenfall helt nära Undens strand i det södra utloppet från Kvarndammen. Vattenfallet är ståtligast då vattenföringen är god, t ex i samband med snösmältningen eller under regniga höstar. Torra somrar är vattenflödet obetydligt eller rent av obefintligt. I det norra utloppet från Kvarndammen finns lekplatser för öring, som går upp hit från Unden. Se bild!

13. Store mosse.
Högmosse till stor del bevuxen med martallar. Delvis en blöt lagg runt om. Ute på mossen finns en vacker myrgöl med gungflystränder. I norra kanten av mossen finns otydliga spår efter torvtäkt, där bönderna i Svanhult och angränsande byar bröt torv ända in på 1950-talet. Torven torkades på särskilda torkställningar ute på mossen, maldes sedan hemma på gården och användes som strö i ladugården. Se bild!

14. Uva.
Utmed landsvägen mot Granvik har tidigare funnits öppna slåtter- och åkermarker, som nu till största delen är igenväxta. Fortfarande växer här en del arter, som är beroende av öppna, skötta marker, t ex brudsporre och kattfot. Dessa arter för en tynande tillvaro till följd av igenväxningen. Här finns också en förekomst av orkidén skogsknipprot.

15. Flyttblock.
Utmed landsvägen mot Granvik finns här ett imponerande flyttblock. Se bild!

16. Frisjön.
Grund sjö med täta bestånd av säv, starr och vass. I sjön finns ett för trakten rikt fågelliv med bland annat häckande sångsvan och trana. Även bäver förekommer. Se bild!

17. Kvarnsjöbäcken.
Kvarnsjöbäcken har sina källor i Tivedens nationalpark och rinner sedan genom flera sjöar ned till utloppet i Unden vid Svanhult. På långa sträckor har den ett slingrande, naturligt lopp med små forssträckor omväxlande med lugnvatten. Den kantas nästan helt av skog och myrmarker. Bäver finns i bäcken. Vintertid kan också strömstare ses dyka i bäcken. Se bild!

18. Kvarnsjöbacken.
Öppet landskap i en sluttning ner mot Kvarnsjön. Se bild!